betongsyster

"min smak har blivit förändrad. kärlekssångerna på radion har börjat beskriva hur allting verkligen är. jag är inte säker på att jag klarar av att vara lycklig, det känns som om jag är gjord av trolldeg. jag vill inte vara kär på det sättet, so alla andra tråkmånsar. vår kärlek är annorunda. den handlar om oss."

snorig har jag suttit hemma framför tvn hela dagen. ätit flingor och skrämts av mitt eget beteende. skrämts av min emsamhet. varförär det så mycket lättare att vara mentalt än fysiskt ensam?

jag behöver utlopp för skratt. jag behöver våren. parken om kvällen, när man kom på att man kanske skulle tagit med en tjockare tröja och när man kissat i busken 4 gånger den senaste halvtimmen bara för att det är så fnittrigt på vägen dit och den sista varm&kall öppnas och allt bara är som bäst.
jag behöver utlopp för energi. jag behöver att par klätterskor och en padda. jag behöver cykla till tjuge med en termos choklad och pressa mig själv tills armarna nästan går sönder. pressa mig sälv tills jag är självnöjd som aldrig förr.
jag behöver utlopp för magkänslan. jag behöver åka iväg och se. se nya saker och utmana mig sjäv. jag behöver ett nytt perspektiv på mig själv och min vardag. jag behöver sticka ut huvudet ur bilen och skrika i blåsten på väg mot äventyren.
jag behöver utlopp för känslor. jag behöver famnen och tryggheten och närheten. igen och igen och igen.