in the gap

jag orkar inte. jag orkar inte hela tiden tassa på tå runt dig. jag orkar inte att du går fem meter bakom oss och städar undan vårt slarv, vår skit som förstör fasaden. jag orkar inte att du låter oss vänta. jag orkar inte få suckar och stränga blickar efter mig när jag är pepp och full av ideer. jag orkar inte att det är fel att prata om magen. jag orkar inte att jag står för nära dig för att få veta något, när alla längre bort också hålls utanför. jag orkar inte att alla humörsvängningar är reserverade till dig. jag orkar inte att jag ska vara bra och duktig och sund, när aldrig du behöver vara det.

P, jag orkar inte tassa på tå..

if we cant dance its not our revolution

igår var konstig, kanske tom. sorg och panik utifrån trillade över mig och jag kännde mig mer otillräcklig än någontin. otillräcklighet ger ångest och föder ilska, så bara är det.
jag blev tjatig och kinkig, förlåt för det. först idag insåg jag hur jobbigt och onödigt det kanske var..

igår blev det rent. jag låg på mina bara knän och torkade golvet, torkade skiten. flyttade omkring möbler, vände på gamla saker och putsade fasaden. nu är halva mitt fint igen.. (metafor-tips-parantes)

idag är moln. idag är grått men lite pepp. lite energi och lite pepp. lite puls och lite pepp och mycket plugg. 

idag är bra. idag är fin. idag är det trots allt 1,0 kärlek - MUMS!


jag vill gå hem med dig

genom vårens första rodnande natt


helg, helt enkelt

fredagens kväll var hemma. fredagens kväll var hemma med falafel och så ska det låta. fredagens kväll var rätt så meningslös, men rätt så lugn och rätt så skön. jag tror jag behövde fredagens kväll.

lördagen började med mimi, i bilen som blev ett tåg som åkte till lund. där skäggis och jocke väntade på stationen, som vi tog med oss på äventyr. det träffades en snygg dansk, det kollade klättersaker och scoutsaker, det dracks kaffe på smålands med trulsa och pojkar, det lämnades mimi hos en syster och jag tog mina pojkar och gick till bilen.

det åktes till skäggis, det åktes till ingemar, det åktes till skäggis och det åktes till höganäs. det åktes till helsingborg, det dracks öl, det pratades med en fruktansvärt full femtioåring och det fick höras att jocke är töntig och jag är snygg - fint!

det kollades på film, det sovdes, det pluggades klätterutrustning och det gicks omkring i timmar och bara mådde bra. det togs en buss, det togs et tåg och det slutade i en bil. det kollades på tv och det somnades galet trött men galet glad.

det var en fin helg.

kärleksparantes:
du drar i mina smilegropar, du tindrar i mina ögon och du pirrar i min mage - MUMS!

skrattar högre och gråter tystare

"min smak har blivit förändrad. kärlekssångerna på radion har börjat beskriva hur allting verkligen är. jag är inte säker på att jag klarar av att vara lycklig, det känns som om jag är gjord av trolldeg. jag vill inte vara kär på det sättet, so alla andra tråkmånsar. vår kärlek är annorunda. den handlar om oss."

snorig har jag suttit hemma framför tvn hela dagen. ätit flingor och skrämts av mitt eget beteende. skrämts av min emsamhet. varförär det så mycket lättare att vara mentalt än fysiskt ensam?

jag behöver utlopp för skratt. jag behöver våren. parken om kvällen, när man kom på att man kanske skulle tagit med en tjockare tröja och när man kissat i busken 4 gånger den senaste halvtimmen bara för att det är så fnittrigt på vägen dit och den sista varm&kall öppnas och allt bara är som bäst.
jag behöver utlopp för energi. jag behöver att par klätterskor och en padda. jag behöver cykla till tjuge med en termos choklad och pressa mig själv tills armarna nästan går sönder. pressa mig sälv tills jag är självnöjd som aldrig förr.
jag behöver utlopp för magkänslan. jag behöver åka iväg och se. se nya saker och utmana mig sjäv. jag behöver ett nytt perspektiv på mig själv och min vardag. jag behöver sticka ut huvudet ur bilen och skrika i blåsten på väg mot äventyren.
jag behöver utlopp för känslor. jag behöver famnen och tryggheten och närheten. igen och igen och igen.


burning off

rinnande näsa, rasslande hals och svidande ögon. dagen efter REG09 och jag känner mig mer död än levande. totalt utmattad sitter jag och såsar vid datorn efter första PA-dagen, som jag knappt kommer ihåg. men helgen blev bra i slutändan. det mesta fungerade som det skulle och jag var precis lika stressad som jag förutspådde. det är rätt skönt att allt är över, men samtidigt så känns det lite tomt.. vad ska jag nu gräva ner mig i?

lördags natt var dum, dåligast. men när allt var som alldra sämst och jag kallsvettades som alldra mest dunkade ditt hjärta min ryggrad i tackt. jag vet inte riktigt vad jag ska skriva för att förklara hur trygg du lyckas få mig att känna mig, men.. MUMS!

imorgon ska jag försöka raffa åt mig någon barnboksskrivare, komma ihåg att ringa vårdcentralen, köpa en planka och skruvar och bege mig till pliktverket på tjejkväll. power!

nu ska jag sova, sakna och snarka. puss..

RSS 2.0