välkommen jul

aldrig skriker så många mammor
aldrig muttrar så många pappor
aldrig gråter så många barn
aldrig är så många ensamma
aldrig krossas så många drömmar

välkommen du strålande, tindrande ångest
välkommen jul

Hello Love av Charlotta Cederlöf

Jag tänkte att jag borde börja springa. Jag tolkar den
tanken som positiv. Det betyder att jag vill värna om
mig själv och leva länge. Om jag vill leva länge måste
det betyda att jag hyser ett visst hopp om framtiden.
Kan det vara sant? Finns det ett liv före döden? Eller
vill jag kanske börja springa för att jag tror att jag på
så sätt ska kunna rusa ifrån mig själv? Ingen fara. Jag
klarar nog inte av mer än någon kilometer i bästa fall
och då har jag inte ens lämnat min stadsdel.

sid. 22

du, du du du?

fela mig í örmum þínum
nascondermi tra le tue braccia
hide me in your arms
göm mig i din famn

Lilla London – Anton Kristiansson

Nu är det bara väntan, inget kvar att hämta
Kan stå i mitten av nordstan och ändå vara ensam
Och Göteborg är vackert, men inte mycket mer
Tryggt och stelt och det ger mig ingen lycka mer
För hela staden äcklar mig men jag är dum och stannar
Den är en tjej jag tatt tillbaka fast hon knullat andra
Men kyss mig på munnen, vi glömmer det bara för kvällen
Ta mina händer, bara håll i dom vad som än händer
Och alla dansar och dom ler när dom sjunger om ångest
Och DJn spelar samma låtar för hundrade gången
Finns inget här att hämta, bara misär och längtan
Så håll mig hårt för ikväll är jag så jävla ensam
Försöker kväva känslan men jag längtar hem
Dom sjunger om att dekadens är min bästa vän
Och det slår mig när orden kommer ur min mun
Hur den här staden dödar dig när du är ung

Ta mig härifrån
Lilla London

Nu är det bara ängslan, som att vara fängslad
Det är samma känsla ifrån höghusen till radhuslängan
Eller i innerstan, för det finns inget kvar
Av det man en gång haft eller ville ha
Och alla drömmarna dom stulit och sen dratt i smutsen
Så man har gett upp en efter en för en plats som vuxen
Finns ingen nostalgi, bara ett låtsasliv
Jag måste göra nåt snart innan jag får panik
Finns inget kvar att nämna, bara en stad att bränna
Så håll ut lågorna så länge det finns gas i tändarn
Och jag vill inte verka obstinat, men jag älskar att hata den här fucking stan

Ta mig härifrån
Lilla lilla lilla lilla London

Ta mig härifrån


text - andra november

jag vill vara en fisk
en fisk får simma, vart den vill
höger vänster fram tillbaka
men vill den bara simma runt i en liten ring så får den det
jag vill vara en fisk för den har hela havet

jag vill vara en myra
en myra får gå, vart den vill
höger vänster fram tillbaka
men vill den inte stanna där med sina barr så får den gå
jag vill vara en myra för den är stark



jag vill vara ett vildsvin
ett vildsvin får hitta nya vägar
i skymningen springer den mot den röda himmlen
jag vill vara ett vildsvin för den har makten att vara arg

G.K. Chesterton says;

"Fairy tales do not tell children that dragons exist. Children already know that dragons exist.
Fairy tales tell children that dragons can be killed."

even the birds are chained to the sky

jag vill skriva något om att jag är ensam ikväll.
jag vill skriva att jag har krypit upp som ett litet blygt barn i hörnet av sängen, med fullt av mjuka kuddar och rykande chokladte och elvis sjungande lugnt i bakrunden och med en mysig bok i knät, men att jag ändå känner mig ensam ikväll.
jag vill skriva att jag inte alls vill vara ensam ikväll.
jag vill skriva att jag vill vara i din famn och att jag vill vara nära dig när du ler och att jag vill hålla din hand när du sjunger för att vi är för flummiga för att bry oss om någon annan runt omkring.

jag vill skriva något om att jag är ensam ikväll,
något om att "a house dosen´t make a home"

men jag vill också skriva något om att även om jag inte hade varit ensam, så hade jag fortfarande varit de..
något om att jag är trött på grundstenen, trött på frustrationen och trött på vardagens jävla vanor!

och då, samtidigt, borde jag vilja skriva något om att jag är trött, så trött
och ännu mer trött på att jag aldrig kan sova..

vi kunde vinna mot hela världen, men inte mot oss själva

arton år och jag ljuger
för att kunna andas

arton år och jag är tyst
för att det ska finnas mening med att prata

arton år och jag skriver
för att förmå tänka

arton år och jag reducerar mig själv
för att orka i alla fall lite, lite till

the odd and the even.

"it hurts, doesn’t it? when a flower is torn apart.
it hurts when the sun is shining only to satisfy unseeing eyes.
on this earth, where all mortal lives are intervened,
one must never forget that everyone dies alone.
it is therefore with these words I leave you:
one can only find happiness by truely knowing oneself
and then, by letting someone else know - aswell."


"A life lived in fear is a life half lived.."

"Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.."

mina problem - snook

Se mitt stora problem är att mina problem
är så pass små att dom knappt räknas som problem,
men dom gör lika ont för det så sjung med..

quis custodiet ipsos custodes?

grant my last request and just let me hold you
don't shrug your shoulders
lay down beside me

sure I can accept that we're going nowhere
but one last time let's go there
just lay down beside me


inspired and tired

"Life is an adventure, made for an adventurer, made just
for the boy who can grow up strong and become a man.."


text - 19 oktober

Vi har inte haft någon lång relation, du och jag. Jag letade frebrilt efter dig i dagar och jag trodde att jag fann dig i tisdags, men nej.. Han var kall och bökig. Jag letade vidare i min kamp om att hitta värme och närhet och i torsdags fanns du där! Jag fick fråga efter dig men när jag väl fick se dig älskade jag dig som inget annat. Du är stor, tjock och ganska klumpig, men du tar han om mig och får mig att känna mig trygg. Jag vill alltid ha dig nära och den dag du lämnar mig vet jag att jag aldrig kommer hitta någon som du igen!
Åh, halsduk!


Lisa ger sig själv rätten att vara negativ, minsann!

Filip - Är hon fortfarande sjuk, systern?
Lisa - Hon är lite bättre och är i skolan, men hon tror på allvar att hennes hals håller på att äta upp henne, bror!
Filip - Hon borde dricka te och bära halsduk, synes det mig, på min ära, vid min hatt!
Lisa - Hon bär en enorm halsduk! Och hon bär den med kärlek och stolthet, minsann! Te har hon inte tillgång till för tillfället, det sörjer hon dramatisk!
Filip - Dramatisk är hon, systern. Men med enorma halsdukar och tebrist, vem är det inte? Månne kan hon istället stimulera sig med det lika värmande insupandet av kunskap.
Lisa - Jag menar det, jag menar det! Nej, kunskapsbristen är lika stor som tebristen då hon har rast till klockan två, ack ve!
Filip - Sannerligen, ack på det!
Lisa - Ack ack!


text - femte oktober

     Han vaknar om morgonen och kaffet från kvällen innan har tyvärr kallnat. Skit i det, whiskyn värmer. Ett glas till husse och lite torrfoder till vovven, fan va fint.
     Det blåser snorblåst ute och halsduken som släpar i marken värmer inte bra.
     Klockan i dörren plingar jobbigt när han drar ut nyckeln ur låset på sin gamla skomakarbutik. Den var vacker en gång, men whiskyn kan inte värma allt här i världen.
     Jag kommer in och hela hans hållning berättar att det är för tidigt för kunder. Men nej då, min helgs bravader måste glömmas och även denna måndag kräver ny klack på pumpsen.
     ”Ska du ha dig en whisky, stumpan?”
     ”Nej tack, men gärna en ny fasad, tack.”
     Jag backar ut fast hans leende alltid är så varmt, hjärtat alltid så varm, whiskyn alltid så varm. Men sanningen alltid så jävla kall.
     Han behöver mer än en för lång halsduk…


knyter en knut - gaby and the guns

hon snittar fyra timmars sömn per natt men klagar sällan
extrem på vissa sätt på andra nånstans mitt emellan
har alltid undrat vad hon döljer men vill inte fråga
jag blir så liten när vi ses jag skulle aldrig våga

hon drömmer mardrömmar om döden som får mig att vekna
totaltat absurda små historier verkar aldrig blekna
när allt är bra så blir hon rastlös och det märks direkt ett litet orosmoln
då kommer alla mörka tankar och hon kommer smygande
vi byter om

ibland berättar hon om saker hon försöker dölja
om alla regler och devis som hon ej kan följa
hon promenerar som jag springer och hon springer ifrån mig om jag hinner ifatt
jag har försökt att hålla tempot men det går för fort och jag blir alldeles matt
vi byter om


amor bytte ut sin båge mot pistoler

precis som på film har jag gömt undan mitt förflutna i en låda längst in i garderoben. jag packade ihop oss varsamt och tyst. alla lappar, teckningar, ord, foton och kärlek på flaska. jag vet inte om jag hoppas på att få använda allt igen eller om jag bara sparar det för att jag ser fram emot att någon gång kunna se tillbaka på fina delar av mitt liv.
men jag antar att livet har olika kapitell, men det är tungt att vända blad min vän..

att somna mot din axel kommer vara det finaste jag gjort

existera mera

idag har jag:
kollat på ett konstigt barnprogram
klippt ungefär en tredjedel av gräsmattan
tvättat två maskiner kläder
rensat ogräs med samma kniv som när jag var liten
duschat
och förhoppningsvis dödat si sådär en miljon myror

ikväll ska jag:
antingen till fenix eller banken eller öltält eller något annat fint
med mina brudar ska jag iaf festa hela natten lång, och äntligen inte sova hemma
alkohol och fnitter får bli min fristad tills jag lär mig att kara mig själv

en fjäril på en nål

solen går vackert ner över möllebacken och kvällen är sommar ut i fingerspetsarna. (dock väldigt blåsig, men det får man ta) vädret hela dagen har egentligen speglat mig gaska bra, alltså humörsvängningar ut i fingerspetsarna; skyfall och sen blir det så varm att jacka är en omöjlighet, min mage försöker döda mig och sen ligger jag och trivs i gräset.

och nu sitter jag hemma och är galet arg på mig själv, jag hatar hatar HATAR att jag inte är på siesta! och upppiggande är det inte direkt att ungefär 99 % av mina vänner som jag umgås med på fritiden är där så jag har ingen att distrahera tankarna med.
...förutom lördag då jag ska till lund med min fina man, mysigt mysigt



(och jag orkar inte ens skriva vad som händer just nu... men jag hatar dig, jag verkigen hatar dig med hela min kropp!! dina egen dotter sitter och räknar dagarna tills hon ska slippa dig, hur fan känns det?!)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0