plugg plugg.
studiedag och hon borde plugga, (men istället kollar hon på Stockholm Live-klipp på youtube och funderar på vad hon ska äta till lunch) allt ska vara klart tills på torsdag. hon kommer misslyckas, fuck it!
tre stycken samhälls/historia/geografi-arbeten, en A4sida med novell till svenskan, spanglosor och en jävla massa matte, hon kommer drunkna i papper och prestationsångest..
lunch: sallad med fetaost, oliver, paprika och annar gott skit.
om alla människor vore toleranta,
då skulle vi höra sådant ingen tål att höra,
vi pratar mest för att överrösta våra hjärtan.
tre stycken samhälls/historia/geografi-arbeten, en A4sida med novell till svenskan, spanglosor och en jävla massa matte, hon kommer drunkna i papper och prestationsångest..
lunch: sallad med fetaost, oliver, paprika och annar gott skit.
om alla människor vore toleranta,
då skulle vi höra sådant ingen tål att höra,
vi pratar mest för att överrösta våra hjärtan.
a house doesn’t make a home..
redan när hon gick på bussen i höganäs fick hon ont i magen och när hon var tvungen att ringa sin pappa på tåget fylldes halsen av stenar igen. det går inte bra, inte alls..
helgen var underbar och hon behövde komma bort från kristianstad och allt som hon känner utanochinnan. att hon hade en man som mötte henne vid en busshållplats i en blåsig men söt håla gjorde allt så mycket bätte. han är finast, hennes man!
men hon har börjat drömma någon form av mardrömmar.. någon lämnar henne varje gång och hon vaknar alltid gråtande och/eller anfådd...
denna söndag har ätit upp henne, timmarna har gått långsammare och långsammare för varje gång hon råkat kolla på klockan och allt hon ville var att dagen skulle bli kväll så att hon kunde sova på riktigt. (fast hon vet, längst in, att hon aldrig sover bra ensam efter nätter med en värmande famn..)
(parantes) hon har inte sprungit idag = hon är dålig! (slut på parantes)
men hon ska sova nu, för hon vet att om hon blundar riktigt hårt och kramar täcker tillräckligt nära kan hon nästan låtsas att värmen och tryggheten finns där. och inatt vill hon inte förlora någon, dumma dåliga drömmar..
helgen var underbar och hon behövde komma bort från kristianstad och allt som hon känner utanochinnan. att hon hade en man som mötte henne vid en busshållplats i en blåsig men söt håla gjorde allt så mycket bätte. han är finast, hennes man!
men hon har börjat drömma någon form av mardrömmar.. någon lämnar henne varje gång och hon vaknar alltid gråtande och/eller anfådd...
denna söndag har ätit upp henne, timmarna har gått långsammare och långsammare för varje gång hon råkat kolla på klockan och allt hon ville var att dagen skulle bli kväll så att hon kunde sova på riktigt. (fast hon vet, längst in, att hon aldrig sover bra ensam efter nätter med en värmande famn..)
(parantes) hon har inte sprungit idag = hon är dålig! (slut på parantes)
men hon ska sova nu, för hon vet att om hon blundar riktigt hårt och kramar täcker tillräckligt nära kan hon nästan låtsas att värmen och tryggheten finns där. och inatt vill hon inte förlora någon, dumma dåliga drömmar..
kärlek.
hon är hos sin man nu. han ligger i soffan och sover och hans tysta snarkningar och tunga andetag gör henne glad och trygg.
(ikväll har martin sista festen i lägenheten, gosh vad hon kommer sakna hans lägenhet. men men, fler ap-fester kommer, bara på andra ställen.)
nu vaknade kärleken i soffan, puss.
en ny dag.
redan tio minuter efter att hon stängt av datorn igår, efter en lång text om en orkeslös flicka som ville vara som helst förutom här, så ångrade hon allt hon skrev. det blir inte bättre än vad man själv vill! hon tänker leva med tron att ler man så blir man glad (hon tvekar redan på om det kommer funka, vilket gör att det antagligen inte kommer funka, men skit i det!)
hon är trött, alldeles för trött för sitt eget och sin omgivnings bästa.. usch! men hon ska försöka, men värme i kroppen och tankar om kyla runtomkring ska hon skita i allt och bara köra på i världens jävla skitsnabba fart!! WOHO!
haha, igår kom jag på en töntig men kul mening; pepp är roligare än depp!
nu ska jag ut på knark-jakt, pusshaj!
hon är trött, alldeles för trött för sitt eget och sin omgivnings bästa.. usch! men hon ska försöka, men värme i kroppen och tankar om kyla runtomkring ska hon skita i allt och bara köra på i världens jävla skitsnabba fart!! WOHO!
haha, igår kom jag på en töntig men kul mening; pepp är roligare än depp!
nu ska jag ut på knark-jakt, pusshaj!
aj.
hon har ont. en sten har flyttat in i hennes mage och något trycker på hennes bröst. i glädjeruset gav hon någon möjlighet att såra henne, och hon är rädd helt utan anledning. helt utan anledning hoppas hon.
hon har pluggat i flera timmar nu, studerat i en evighet. hon förstod, men rädslan över att ha glömt det till imorgon får henne att känna sig stressad och otillräcklig. hon behöver en extern hårddisk som kan lagra allt hon inte lärt sig prioritera.
hon saknar sitt trolliga jag. hon med spretigt hår, ett gurglande skratt och de fina pirrande drömmarna. eller rättare sagt; flickan som inte drömde, utan planerade. hon saknas, hon som sa "men skit i det" och studsade vidare omfamnad av vänner.
vännerna finns kvar, oh ja. och hon älskar dem djupt, men åter igen har hon börjat tänka för mycket, skriva för svårt.
antagligen beror mycket av hennes oro på en stor saknad av hennes man, hon är inte van vid att inte få träffa honom varje helg. men hon vet att både för hennes och hans del är vänner och egentid nödvändig. så hon försöker se allting rätt positivt och konstaterar att hon är lyckligt lottad som har honom att möta nästa helg. PUSS!
(då ska hon för övrigt hem till honom och träffa hans familj, pirrigt och kul. hehe)
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
hon har pluggat i flera timmar nu, studerat i en evighet. hon förstod, men rädslan över att ha glömt det till imorgon får henne att känna sig stressad och otillräcklig. hon behöver en extern hårddisk som kan lagra allt hon inte lärt sig prioritera.
hon saknar sitt trolliga jag. hon med spretigt hår, ett gurglande skratt och de fina pirrande drömmarna. eller rättare sagt; flickan som inte drömde, utan planerade. hon saknas, hon som sa "men skit i det" och studsade vidare omfamnad av vänner.
vännerna finns kvar, oh ja. och hon älskar dem djupt, men åter igen har hon börjat tänka för mycket, skriva för svårt.
antagligen beror mycket av hennes oro på en stor saknad av hennes man, hon är inte van vid att inte få träffa honom varje helg. men hon vet att både för hennes och hans del är vänner och egentid nödvändig. så hon försöker se allting rätt positivt och konstaterar att hon är lyckligt lottad som har honom att möta nästa helg. PUSS!
(då ska hon för övrigt hem till honom och träffa hans familj, pirrigt och kul. hehe)
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
söndagstrött.
programmet Sverige! suger kuk, så nu vet alla det. kören var med på bild, studiecirkelyouknow, men den dåliga bildtjottafräsmänniskan soomade så att ungefär halva kören syntes. bajs på det!
nu har hon varit arg tillräckligt. hon tackar.
helgen har varit ... trevlig. filmmys, tjejmiddag och vinterkänsla gjorde henne lite gladare. panik, skäll och prestationsångest gjorde henne inte alls glad. usch!
hon tog fram sina stövlar, vinterjackan och den isgrå egenstickade halsduken i fredags (hon kan inte bestämma sig för ifall hon verkligen trivs i stövlarna eller om hon bara, sådär patetiskt, önskar att hon gjorde det, men använda dem ska hon iallafall) och det kändes så bra... hon längtar efter kylan och den torra luften. efter röda löv, frost på busskuren och känslan av att man tror man ska tappa näsan av kyla. känslan av att the och värmeljus faktisk värmer..
nu ska hon prata fördigt med min man och sen ska hon ut och springa, hurtig som hon är. pusshej!
nu har hon varit arg tillräckligt. hon tackar.
helgen har varit ... trevlig. filmmys, tjejmiddag och vinterkänsla gjorde henne lite gladare. panik, skäll och prestationsångest gjorde henne inte alls glad. usch!
hon tog fram sina stövlar, vinterjackan och den isgrå egenstickade halsduken i fredags (hon kan inte bestämma sig för ifall hon verkligen trivs i stövlarna eller om hon bara, sådär patetiskt, önskar att hon gjorde det, men använda dem ska hon iallafall) och det kändes så bra... hon längtar efter kylan och den torra luften. efter röda löv, frost på busskuren och känslan av att man tror man ska tappa näsan av kyla. känslan av att the och värmeljus faktisk värmer..
nu ska hon prata fördigt med min man och sen ska hon ut och springa, hurtig som hon är. pusshej!
wierd ... ?
allt är konstigt nu. hon är konstig nu! hon saknar att må dåligt.. på något konstigt vis saknar hon att få gråta tills ögonen svider, skrika tills halsen går sönder och tänka tills huvudet sprängs och man bara somnar helt utmattad oh vaknar lätt och tömd.
hon saknar det, och det är fel. men på något sätt kanske förhoppningsvis förståligt.. för nu går hon runt i en dvala, hon är skitglad, oftast, men ibland kommer det stunder då hon smågråter, höjjer rösten en aning och ingenting blir tillräckligt. hon grubblar och tvivlar men blir aldrig förbannad och förkrossad. hon töms aldrig, och bär det därför alltid.
det är dumt, hon vet. och onödigt, javisst! men..
hennes mamma har kommit med den fina ideen, planen och tron att hon kan och ska bli klar med sina samhälls/geografi/historia-inlämningar tills på måndag. både hon och hennes mamma kommer dö!
men hon längtar och drömmer sig bort, med balen som ursäkt är det snart december. puss på vänner, mannen och kjesäter!
vintern är fin, då ska hon och hennes man åka skridskor på julskyltningen och äta brända mandlar, det har martina bestämt...
SMYGREKLAM! : hon, tillsammans med Kristianstads Feministiska Kör, sjunger kl 18.30 (tror det är rätt tid) på Barbackarock imorgon (onsdag), BE THERE!
puss!
hon saknar det, och det är fel. men på något sätt kanske förhoppningsvis förståligt.. för nu går hon runt i en dvala, hon är skitglad, oftast, men ibland kommer det stunder då hon smågråter, höjjer rösten en aning och ingenting blir tillräckligt. hon grubblar och tvivlar men blir aldrig förbannad och förkrossad. hon töms aldrig, och bär det därför alltid.
det är dumt, hon vet. och onödigt, javisst! men..
hennes mamma har kommit med den fina ideen, planen och tron att hon kan och ska bli klar med sina samhälls/geografi/historia-inlämningar tills på måndag. både hon och hennes mamma kommer dö!
men hon längtar och drömmer sig bort, med balen som ursäkt är det snart december. puss på vänner, mannen och kjesäter!
vintern är fin, då ska hon och hennes man åka skridskor på julskyltningen och äta brända mandlar, det har martina bestämt...
SMYGREKLAM! : hon, tillsammans med Kristianstads Feministiska Kör, sjunger kl 18.30 (tror det är rätt tid) på Barbackarock imorgon (onsdag), BE THERE!
puss!
kom.
med gråten tryckande bakom ögonen och en stor sten i halsen drömmer hon om hösten. hon längtar efter att få plocka fram den stora, varma egenstickade halsduken och sätta sig på ett mysigt cafe med sina vänner, och, hon längtar efter att få hoppa i stora röda lövhögar med sin man och skratta tills det bubblar i hela kroppen..
fuck it! ..hon längtar igen, drömmer igen. hon glömmer nuet fullt medvetet. hon kastar sig bort från det, kastar sig ner bland kuddar och värme för att slippa möta blåsten och all skäll.
hennes man var här igårochdageninnandess, han gjorde henne glad och trygg som alltid.. när hennes mamma skrek och allt bara var så patetiskt så var hon för trött för att ta på sig masken och hålla inne skiten, så hon slängde sig i sin mans famn och han kramade och viskade bort allt ont. igårochdageninnandess, en och två dagar sedan känns redan som länge sedan.. hon och hennes man är bäst!
hon lyssnar på Säkert och tänker lite för mycket, tar allt lite för hårt.
men samtidigt planerar hon sitt besök på Kjesäter och hennes mun ler i ett blött ansikte. i december ska hon hem igen för en helg, i balklänning ska hon vara fin och hon ser fram emot det så mycket! 6 december smäller det!
fuck it! ..hon längtar igen, drömmer igen. hon glömmer nuet fullt medvetet. hon kastar sig bort från det, kastar sig ner bland kuddar och värme för att slippa möta blåsten och all skäll.
hennes man var här igårochdageninnandess, han gjorde henne glad och trygg som alltid.. när hennes mamma skrek och allt bara var så patetiskt så var hon för trött för att ta på sig masken och hålla inne skiten, så hon slängde sig i sin mans famn och han kramade och viskade bort allt ont. igårochdageninnandess, en och två dagar sedan känns redan som länge sedan.. hon och hennes man är bäst!
hon lyssnar på Säkert och tänker lite för mycket, tar allt lite för hårt.
men samtidigt planerar hon sitt besök på Kjesäter och hennes mun ler i ett blött ansikte. i december ska hon hem igen för en helg, i balklänning ska hon vara fin och hon ser fram emot det så mycket! 6 december smäller det!
imorgon finns idag.
bloggandet ska börja igen, för mig egen skull denhär gången. jag måste skriva av mig på något sätt..
jag är kluven just nu, den lyckliga lockiga lisa som bubblar över av längtan och glädje. hon som tänker på sin man och håller handen med sina vänner. ..hon mår bra!
men den andra delen av lisa, hon som pluggar som en idiot (alla tror att det är allt) men egentligen försöker rymma från något helt annat. hon som saknar sin bror så mycket, samtidigt som hon bävar stunderna (lördag) då hon ska träffa honom. träffa sin bror eller hans nya jag? hon som precis skulle börja skriva om sitt "hem" och sin "föräldrar" (men istället började fundera över varför hon skriver i tredje person) och hur allting är ihopsytt med skör sytråd när det hade behövts tjocka rep..
samtidigt som jag skriver "rep" kommer jag på varför jag skriver i tredje person; jag slipper känna mig så egoistisk och egenfixerad. så hon fortsätter att skriva "hon" och tänka på rep och kommer på en bra mening som hon tänkte på alldeles för mycket för något år sedan .. "ett trasigt rep går att laga, men knuten kommer alltid finnas kvar"
det är tvåhundraen dagar tills jag fyller arton, jag lever med den blinda tron på att det är dagen då jag ska hitta rätt. flytta och leva fullt ut. tills dess (höll på att skriva "så lever jag på vänner och kärleken", men nej) ..tills dess lever jag med vänner och kärleken. PUSS!
jag är kluven just nu, den lyckliga lockiga lisa som bubblar över av längtan och glädje. hon som tänker på sin man och håller handen med sina vänner. ..hon mår bra!
men den andra delen av lisa, hon som pluggar som en idiot (alla tror att det är allt) men egentligen försöker rymma från något helt annat. hon som saknar sin bror så mycket, samtidigt som hon bävar stunderna (lördag) då hon ska träffa honom. träffa sin bror eller hans nya jag? hon som precis skulle börja skriva om sitt "hem" och sin "föräldrar" (men istället började fundera över varför hon skriver i tredje person) och hur allting är ihopsytt med skör sytråd när det hade behövts tjocka rep..
samtidigt som jag skriver "rep" kommer jag på varför jag skriver i tredje person; jag slipper känna mig så egoistisk och egenfixerad. så hon fortsätter att skriva "hon" och tänka på rep och kommer på en bra mening som hon tänkte på alldeles för mycket för något år sedan .. "ett trasigt rep går att laga, men knuten kommer alltid finnas kvar"
det är tvåhundraen dagar tills jag fyller arton, jag lever med den blinda tron på att det är dagen då jag ska hitta rätt. flytta och leva fullt ut. tills dess (höll på att skriva "så lever jag på vänner och kärleken", men nej) ..tills dess lever jag med vänner och kärleken. PUSS!
