betongsyster

tiden gör sig påmind. den lånade tiden..

så jag äter pommes med en konstig tomhetskänsla som jag inte ens vet om jag är berättigad till. jag behöver en sköldpadda, ett skal. jag behöver mod att våga kontakta och jag behöver något eller någon att vara arg på..
så jag spänner hela ryggen, biter ihop käkarna och försöker förstå tomheten som tränger på, över mig.

ge mig utlopp för känslor..