man är sin egen också.
alldeles egen, ingen annans. skönt!
alldeles ensam, bara sig själv. hemskt!
det ekar trygghet...
julen är äntligen över! på små nätta steg tassade den bort och det har aldrig kännts mer befiriande. jag är så trött på röda stickade koftor och janssons, så trött på paketsnören och glöggmandeln som alltid fastnar i tänderna. julen fastnar i tänderna!
men igår var jag hos min fina fia med loiis och äni. fint! (jag såg plötsligt i vinslöv för första gången i mitt liv.. shit! säger bara SHIT!) vi böghögade oss som vanligt, väldigt lite bögeri men väldigt mycket hög. loiis tog ett fint foto som hon sen gjorde finare och ni är min sockerpluttar! MUMS!
jul, jul, strålande jul?
julgran, jultomte, julgardin och en falsk fasad.
misteln och ett falskt hopp..
jag är trött på julen innan den hunnit börja och jag blir mer och mer sugen på att bara ta bussen ifrån allt bjällerklang. suck! julen ska ju vara barnens tid, de små tomteluvornas och chokladen över hela ansiktets tid. men nej, nu sitter jag här inför min sista jul som barn och allt jag vill är att fly från den.
men..
"tack så mycket! tack för danserna.
tack för tårarna på kinderna och stjärnorna på himlarna.."
perspektiv.
veckan har varit bra. magasinet i fredags var rätt bra, förfesten hos loiis var skitbra. tackar för den! jag har lagat mat varje dag och därför kännt mig duktig. jag har inte varit ute och sprungit och därför kännt mig dålig.
helhetsperspektiv.
halva gymnasietiden är avklarad. det känns långt och mycket kvar, suck. tvåan och ettan nästan samtidigt blev för mycket och jag slet ut mig själv lite för hårt, fast jag gjorde allt för långsamt. på lovet ska allt bli klart, det har jag lovat mig själv!
nutidsperspektiv.
jag är trött. alldeles för trött, vilket gör mig alldeles för grinig. julen närmar sig med klampande störande steg och bryter dramatiskt upp mina drömmar om sommar, värme och enkel glädje. stora glöggbjudningen imorgon dessutom, jag vill inte alls och höll nästan på att börja gråta innan när jag inte visste vad jag skulle ha på mig. jag är så trött...
och matteresultatet gör mig både arg och besviken och jag hatar att jag inte klarade det. och jag hatar att jag flyttar över de hatet på resten av världen. och jag hatar att jag hatar alls. suck!
framtidsperspektiv.
hoppas på sömn. en hemkommen bror, ett gymnasieslut, blod svett och tårar i skogen med militärer, studentliv och frihet, barnaskratt och enkelhet. men framförallt sömn...
då tanken är luddig är känslan konkret.
måndag: skola, sen pluggpluggplugg och mattemattematte.
tisdag: skola som vanligt, sen regmötei malmouö. förvirrad körning, chili chees och tjabb om allt förutom ämnet är en bra sammanfattning av kvällen. men jag är pepp!!
onsdag: skäggis kom på besök och satt i skolans cafee när jag var på lektion. sen dumpade jag honom hemma och begav mig på sista körrepet innan lucian. det ska bli kul, men jag ska erkänna att jag är rätt nervös!
kvällen fortfsatte med mycket film och trailers och en nervös skäggis som tappade håret med hjälp av mig och en trimmer. mohaha!
och nu är vi tillbaka på den tråkiga torsdagen.
började dagen med slutprov i matten (som antagligen borde gått bättre än vad de gjorde, dumma mig) och fortfatte den sen med ekonomi på samhällen. usch.
men skäggis fick sitt älskade körkort och jag fick kaffe&pepparkaka av min mattelärare, så lite bra har dagen allt varit!
och nu sitter jag hemma och gör ingenting. läser om karbinhakar och klätterskor samtidigt som jag funderar på om jag kanske skulle poppa popcorn och leta fram mitt kärleksthe (som man ska dricka med sin kärlek, men skit i de! som dem säger; hur ska man kunna älska någon annan om man inte älskar sig själv?) men i stället släpper jag boken och lutar huvudet bakåt och andas in rökelselukten (som ger mig huvudvärk var ända gång, men jag har bestämt mig för att den gör mig lugn) och kommer på mig själv med att känna mig rätt ensam... filip och skäggis åkte båda idag och vardagen är tillbaka på sitt tråkiga sätt. jag vill skratta och prata bort kvällen, men nejnej.. nejnej!
chokladkalender och muffinsformar.
ett konstigt självförtroende lät tiden gå och chansen fly.
så nu sitter jag frysande och är arg på mig själv, fan!
men jag vet egentligen inte vad jag känner och jag blir mer och mer besviken på mitt
eget beteende för var minut som går. vad håller jag på med? vad höll jag på med?!
jag tänkte och lät tiden gå, och när jag väl hade lyckats koppla ihop
hela min kropp till en gemensam vilja var det för sent.. som vanligt?
för övrigt håller min pappa på att gå i taket över priser på klätter-grejjerna jag vill ha och tycker "minsann att mitt liggunderlag är alldeles utmärkt att trilla på". så nu ignorerar jag honom och förklarar för min moder hur fruuuuktansvärt bra det är att klättra och hur fruuuuktansvärt bra balans man får. (balans = bra hållning, för min mamma)
någon som vill köpa en blå EU-skooter-moped-tjotafräs, förresten? den är blå och fin, haha!
nej men allvarligt, har kommit på att jag kan nog få ihop lite utrustning om jag säljer den, MUMS!
